naathaliie

Skulle egentligen ut ikväll. Med Sara och Niclas med flera. Såg verkligen fram emot det, men nu blir det väl inget. Sara måste ha någon att åka hem till Märsta med, och Niclas tappade helt plötsligt lusten. Men jag vill. Jag vill dansa hela natten. Var så jävla peppad för att göra det. Men nä. BAJS. Plus att jag är överkänslig just nu, så jag vill bara gråta. SÅ mycket vill jag dansa. Ah. Vad blir det nu den här helgen då?

Idag mår jag bättre. Men ändå inte helt bra.

Sov hos föräldrarna inatt, var och tog fler blodprover imorse. Sen skjutsade mamma hem mig, eftersom jag hade packat in en massa saker i bilen som jag ville ha hem. Bland annat eltrummorna! Nu är de uppackade här i lägenheten istället. Weei. Nu fattas bara ett musikprogram, och att allt funkar på datorn. Men det lär det ju inte göra. Med min tur.

På fredag och på tisdag har jag tydligen studiedagar, fick jag veta idag. Underbart. Men ska på teater på fredag-kvällen... och sen blir det ut och festa i Sthlm! Och imorgon kommer Sötfisen hit och då ska vi laga mat. Haha!

Nu ska jag äta efterrätt.

Jag blir så trött på mig själv. Vet liksom inte vart jag ska ta vägen med mina jävla tankar. Och de är liksom här hela tiden. Snurrandes, rivandes, bankandes, skärandes, exploderandes. Jag hatar tankarna, men de kommer av sig självt. Eller så tycker mitt undermedvetna om att skada mig genom att ta fram dem. Jag vet inte. Jag vet bara att det tär på mig som fan. Som sagt, det känns som att någon äter upp mig inifrån.

Jag vet inte vad det är med mig. Jag är så glad över vissa saker, men tankarna kommer ändå. Och trycker ner mig. Tror att det beror mycket på rädsla. Jag är så enormt rädd. Vet egentligen inte för vad, men det är nog det mesta. Jag har märkt mer och mer hur skadad jag blivit av allt som hände i somras. Jag är förstörd. och jag vet inte vad jag ska göra för att laga mig. Men jag klarar det inte själv...

Det är så svårt att förklara för någon... Och jag vill egentligen inte ens berätta om det, för jag vill inte såra. Jag vill inte oroa. Jag vill inte. Då mår jag bara sämre. Men jag är så rädd och inbillar mig saker hela tiden. Jag kan inte ens lita på folk längre. Jag tror nästan alltid att alla ljuger för mig. Att snart går allt åt helvete. Att saker inte är som de ser ut att vara. Att snart spricker allt, och jag blir lurad igen. Att jag får stå ensam kvar med en massa krossade drömmar, och inte förstår något alls. För att jag trodde att allt var ju så bra. Jag vill aldrig mer vara med om det. Och därför försöker jag ta reda på saker så fort som möjligt. Därför är jag så kritisk, och överanalyserar.

Vad kan man göra åt det...? Jag vet inte hur jag ska bära mig åt... Och jag är ledsen över att jag alltid tror saker. Men det är för att skydda mig själv! Det är för att jag inte skulle orka med om något liknande skulle hända igen! Jag skulle aldrig klara av det...

Det känns som att jag måste välja mellan två saker... Antingen är jag öppen och visar känslor. Men då är jag också överanalytisk osv just nu... och jag vet inte hur jag ska få bort det. Men troligtvis kommer det med tiden, och det lär gå snabbare ju tryggare jag känner mig.. Eller, så stänger jag ute allt. Så som jag gjorde för att överleva för någon månad sen... Men om jag gör så, så känner jag nästan inget i stället.. Dessutom blir hela jag påverkad av det. Till och med min kropp. Och jag vill helst aldrig igen bli någon zombie som inte kännner något eller inte ens veta vad jag vill... Så snälla hjälp mig istället med att försöka få bort allt det andra dåliga...

Jag behöver mycket trygghet och kärlek. Bekräftelse. Jävligt mycket. Typ. Nästan för mycket just nu. Jag känner mig så ynklig. Men det är sanningen...

Det var kul inatt. I alla fall en stund, när vi dansade. Men vi var inte där så länge, och precis när vi kom igång så blev en av Niclas polare utslängd utan anledning. Han var inte ens packad. Det var riktigt irriterande... Men då drog i alla fall vi allihopa och åkte hem. Jag var lite sur, för jag var riktigt danssugen. Still is.

Så nu vill jag dra ut igen nästa helg. We'll see.

Ah. Ska dra ut med Niclas och några vänner till honom nu. Till klubb Viper. Har aldrig varit där, så får väl se vad man tycker. Men det är i alla fall kul att komma ut och göra något.

Även om man ser ut som en bajs just nu. Bye bye.

Jag är sur och arg. På mig själv. Och jag orkar inte med mig. Kan man inte få slippa sig själv ibland? Det skulle jag verkligen tycka om.

Det känns som att någon äter upp mig inifrån.

Var ju hos infektionsspecialisten igår igen. Fick veta hur provsvaren var. Det mesta såg bra ut, men det var en grej som var annorlunda. Jag hade väldigt höga värden av något ämne som man brukar ha vid reumatiska sjukdomar. Så nu ska jag åka till någon sån avdelning och göra tester... Är faktist rädd...

Sen ska jag åka till någon avdelning och kolla upp om jag har någon immunsjukdom. Yey. Det går väl lite framåt i alla fall. Hoppas bara att jag inte har någon allvarlig sjukdom...

Yey.

Mår lite bättre idag. Men är fortfarande lite småsur på mig själv. Var så trött i morse att jag tänkte att jag skulle hoppa över den första lektionen, eftersom den läraren ändå inte har så stor koll osv. Men så missade jag självklart nästa lektion också, och den läraren är den som är på mig mest. Plus att vi skulle få tillbaka proven idag. Och jag är väldigt nyfiken på hur det gick, faktist.

Men men. Nu sitter jag här, och väntar på att klockan ska bli kvart i ett. Börjar fem över. Fysik. Sen slutar jag kl.14.50. Och då bär det av till Norsborg och min sötnöt! WEEEI.Ska sova hos honom eftersom att jag ska in till Sthlm imorrn, och träffa infektionsspecialisten. Kommer väl få veta resultaten av provtagningen de gjorde förra veckan.

Gah. Saknad är jobbigt.

DAMN!

Jag blir så jävla arg på mig själv! Det här går inte längre! FAN. Nu har jag försovit mig igen. För hundrade gången? FAN FAN FAN. Är hemma hos Niclas. Sov här för att det skulle bli närmare till Huddinge sjukhus som jag skulle till idag kl.10.00. Men jag vaknade kl. halv ett! Och skolan började egentligen kl.12.00. Så nu har jag både missat sjukhuset och skolan, och jag har inget läkarintyg. HELVETE.

Jag vill bara gråta. Jag fattar inte vad det är för fel på mig. Jag glömmer saker hela tiden, och jag gör fel. Jag försvover mig när det är något viktigt, jag kan inte koncentrera mig på saker, jag gör illa mig hela tiden, osv.

Grejen är att jag gick upp vid halv sex i morse för att få upp Niclas till jobbet. DÅ vaknade jag. Och jag brukar vakna av den nya alarmsignalen som jag har nu. Speciellt om jag får snooza några gånger, vilket jag alltid ser till att jag kan. Men inte fan vaknade jag kl.08.00 när jag skulle!? Nej. Jag har inte ens något minne av att klockan har ringt?

Vad fan ska jag göra? Vad fan kan jag göra? Jag hade redan bokat om den där läkartiden en gång. Det här är ju pinsamt! Och skolan. De är ju på mig som fan, jag ska inte missa något! Jag måste vara där och hänga med på lektionerna. Försöka i alla fall. För min egen skull. För att jag ska komma ifatt. Men nej. Inte fan är jag där nu.

Och jag skulle ringa Inge igår och säga att jag skulle till sjukan idag. Det sa pappa till mig när jag pratade med honom i telefonen igår. Och jag hade tänkt ringa Inge precis när vi lagt på. Men då glömde jag bort det. Som vanligt. Så som jag alltid glömmer viktiga saker. Jag hatar när jag måste komma ihåg något viktigt nu för tiden. Det blir värsta pressen för mig, för jag glömmer i stort sätt alltid.

Vet inte om jag ska åka till skolan nu, men jag känner mig så jävla ofräsch. Plus att jag har en massa saker att släpa på. Vill egentligen åka hem först i så fall, men då vet jag inte ens om jag hinner till skolan innan den slutar. FAN. Jag skäms så in i helvetes jävla mycket. Jag förstör bara mitt eget liv med allt sånt här.

Och föräldrarna lär döda mig. Försöker få tag på mamma, men hon svarar inte. Hon ska ju komma till mig lite senare idag... Åh! Jag orkar inte med hennes utskällningar hela tiden! Jag mår piss av dem... Jag är redan väl medveten om mitt problem. Och mår bara sämre när hon upprepar saker, och anklagar mig ännu mer... Det trycker ner mig...

"Men, Nathalie, du MÅSTE ju gå upp på morgonen!"
(Som att jag inte vet det?! Och som att jag inte vill ändras?!)
"Det är det viktigaste. Att du går i skolan."
(Jaha, och mitt mående kommer in i bilden...? var någonstans..?)
"Det här går inte längre.."
(Som att jag vill att det ska vara såhär?! och vad ska vi göra åt saken då?)

Sen får jag väl flytta hem eller något. Och inte träffa Niclas mer. För de snackar allvarligt om att jag inte kan plugga osv när jag är med honom. Men de vet ju inte ett skit! Han säger till och med åt mig att plugga. Och vafan ska han göra åt att både han o jag är hur svårväckta som helst? Nej. Det är inte hans fel. Det är mitt. Och han är en underbar person som finns här för mig och stöttar mig, och ändå får han skit från de som inte vet.

Jag blir så trött. Jag orkar inte med det här. Känner mig så dålig. En obetydlig patetisk nolla som inte kan ett skit.

Yeah. Nu har den här äckliga veckan också gått förbi. Skönt som bara den. Har gjort två prov, och det känns underbart att ha dem gjorda. Även om resultatet kanske inte är så bra som det skulle kunnat vara. Men det återstår att se. Nästa vecka har vi inga prov heller! Underbart.

Är hemma hos Niclas, men han har jobbat hela dagen. Han är väl på väg hem nu. Och jag hade tänkt gå upp i morse och följa med hans föräldrar m.fl. och kolla på hans syrra när hon tävlade. Men nej. Helene, hans mamma, hade tydligen ropat på mig och frågat om jag skulle äta frukost osv, men inte fan kommer jag ihåg att hon har gjort det. Pinsamt. Jag är så jävla svårväckt. Fy på mig. De åkte utan mig såklart. Och jag vaknade inte förrän halv tre ungefär, då min mamma ringde.

Nu mår jag dåligt för att jag har sovit bort hela dagen, och att halva helgen har gått. Men å andra sidan, så kanske jag behövde lite extra sömn. Aja, ikväll blir det i alla fall Kareoke!

Nu har det gått en vecka full med pluggande. Niclas var här från i onsdags till i fredags, och vi hade mys mys mys! Men helgen var riktigt tråkig. Var hemma hos föräldrarna i Märsta, för att pappa skulle hjälpa mig lite med en läxa i fredags, och idag skulle mormor o morfar komma. Så då tyckte de att jag skulle vara kvar över lördagen också. Vad har jag gjort i helgen? Jag har pluggat, pluggat, pluggat, ätit, sovit, pluggat, suttit, spelat msröj, lagt patians, spelat pinball, spelat stepmania, pluggat, ätit, pluggat, sovit..... osv....

Ehum. Nu ska jag snart sova. Måste bli bättre på sånt.

Yes. Ikväll ska jag på fest hos Simon, och Niclas ska följa med. Weei. Det ska bli skoj. Men inte fan får jag dricka. Suck. Och jag har gjort något skumt med min fot, för den gör svinigt ont. Kan inte röra min stortå alls. Haha. Det hårda är att även om jag skulle åka och kolla upp det så kan de ju inte göra något åt tår. Det är bara att vänta på att det ska bli bättre. Men det är extremt jobbigt. Kan inte sitta normalt, stå normalt, sova normalt och absolut inte gå normalt. Usch.

Jag ska i alla fall vara Bunny! Hahahaha!