Take a risk ...
Människor kommer och går.
Många har lämnat mig. Det har kommit nya, som också lämnat mig. Det är bara några få som har stannat. Men jag är enormt glad att de finns. De är personer som berört mig på ett positivt sätt, utan att ljuga..
Lögner finns överallt. Jag börjar förstå att livet är fullt av dem. Men det finns också bra saker som är äkta. Tydligen. Det var länge sen jag trodde på det. Att det fanns goda saker. Knasigt. Att man kan glömma allt fint pga någon dum grej som händer.. Att någon kan ta bort så mycket hopp från en. Men jag har hittat det igen. Det låter helt skumt, men jag har blivit en helt annan person nu.
Ibland blir jag bara deprimerad av att tänka på all skit som händer. Men det är ju så livet är, eller? Ett tag blev jag till och med deprimerad efter att det hade hänt något bra, när jag hade upplevt något fint. Varför? Jo för att det fina tog slut. Knäppt jag vet. Det kommer ju nya saker som är så enormt fina och gör livet värt att leva.. Hela tiden. Så nu försöker jag bara ta en dag i taget, utan att förvänta mig en massa. och om det nu händer något fint eller bra, så försöker jag leva på det.. Livet går ju upp och ner. Om det aldrig hände dåliga saker skulle vi inte uppskatta de bra sakerna som händer..
Jag måste ta risker. Annars vinner jag aldrig. Men livet är ju en enda stor risk egentligen.. Så varför slösa bort det. Jag tänker inte göra det. Nu ska jag leva.
Många har lämnat mig. Det har kommit nya, som också lämnat mig. Det är bara några få som har stannat. Men jag är enormt glad att de finns. De är personer som berört mig på ett positivt sätt, utan att ljuga..
Lögner finns överallt. Jag börjar förstå att livet är fullt av dem. Men det finns också bra saker som är äkta. Tydligen. Det var länge sen jag trodde på det. Att det fanns goda saker. Knasigt. Att man kan glömma allt fint pga någon dum grej som händer.. Att någon kan ta bort så mycket hopp från en. Men jag har hittat det igen. Det låter helt skumt, men jag har blivit en helt annan person nu.
Ibland blir jag bara deprimerad av att tänka på all skit som händer. Men det är ju så livet är, eller? Ett tag blev jag till och med deprimerad efter att det hade hänt något bra, när jag hade upplevt något fint. Varför? Jo för att det fina tog slut. Knäppt jag vet. Det kommer ju nya saker som är så enormt fina och gör livet värt att leva.. Hela tiden. Så nu försöker jag bara ta en dag i taget, utan att förvänta mig en massa. och om det nu händer något fint eller bra, så försöker jag leva på det.. Livet går ju upp och ner. Om det aldrig hände dåliga saker skulle vi inte uppskatta de bra sakerna som händer..
Jag måste ta risker. Annars vinner jag aldrig. Men livet är ju en enda stor risk egentligen.. Så varför slösa bort det. Jag tänker inte göra det. Nu ska jag leva.
Kommentarer
Trackback