To the beat of my heart.

Visst har man mycket. Men saknaden är ändå stor. Var är alla?

This is it.
Jag har i alla fall hittat kärleken. Stefan Stefan Stefan. <3

Igår var jag hemma för första gången sen jag flyttade. Det kändes inte ens som att jag varit borta, inte ens Chicko verkade tycka att jag varit borta länge. Men jag har ju faktist varit borta i två månader snart. Ja, det var som vanligt hemma i alla fall. det hände inte så mycket, vi åt tillsammans och tittade på någon dokumentär på TV:n (ja, förutom syrran då, som satt vid datorn på sitt rum). Sen jobbar ju mamma och pappa så de gick och la sig. Då färgade vi håret, jag och Jennifer. Mitt i natten xP
So, now I have red hair. I mean really red!

Jag har aldrig förut fattat att man kan sakna så här. Jag saknar alla vänner, men det jag tänkte på just nu är hur jag saknar Stefan. Varje dag. Fast vi bor tillsammans, saknar jag honom så otroligt mycket. Igår när jag var hemma kunde jag inte ens somna. Det är hemskt! Och så ska han åka upp till Sollefteå från fredag till söndag... han ska tävla. Jag kommer dö! Hur fan ska jag klara det, när jag inte ens klarade en natt?!

Blääääääää!

Så har jag tusentals med läxor. Som vanligt. Ska bl.a. läsa 350 sidor i en engelsk bok, och skriva en recension som jag ska redovisa för klassen på måndag. Yeey, fan vad roligt. HATA!
Sen har vi Matteprov på tisdag, derivata. Ja man har ju kanske fattat hälften... Så det är bara att plugga som en galning! :S
Sen har vi Svenska-läxa, och religion, och kemi. Men det skiter jag faktist i just nu. Man måste ju prioritera, eller hur?

VILKET LOV!? Eller, kan man ens kalla det för lov?

Det roligaste just nu är dansen. Stefan lär mig bugga. xD
Han har ju dansat i 6 år, och nu har jag också börjat. Äntligen. Undrar i hur många år jag har velat det...?

Sen är man ju självklart sjuk också, hahahahahaha. Jag undrar hur stor del av mitt liv jag har varit frisk? Kan nog kanske vara en fjärdedel...? Eller ännu mindre?

Jaja, jag vet att man ska tänka positivt och inte klaga. Så.. vad är positivt? Jo självklart; STEFAN!

Du är den som får mig att vilja gå upp på morgonen. Du är nog den enda jag kan komma på som kan få mig att slappna av. Du får mig att leva. Jag älskar dig.
Du betyder mer än allt. Du är underbarare än allt i världen. Du är... du är DU. Jag älskar DIG.
Hur känns det att ha sån makt som du har över mig? Du kontrollerar vartenda slag mitt hjärta slår. Och alla slag är för dig.
Jag är så säker. Du är den enda jag vill ha, den enda jag vill leva med. För evigt.
Förut trodde jag inte på äkta kärlek, men du har beivsat att den verkligen finns!
Jag lovar, jag kommer alltid att älska dig, to the beat of my heart.♥


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback