Seriöst.

Det är konstigt hur hoppet bara kan försvinna ur en. På en sekund. Svish. Ut genom fönstret bara. Jag orkar knappt reagera längre. Det är liksom inte någon förvåning egentligen. Hoppet på att du kan ändras är på minus nu i alla fall. Det är ju större sannorlikhet att du blir värre och värre. Tillslut blir du nog en psykopatisk mördare och våldtäcktsman. Det skulle inte förvåna. Om allt fortsätter i den här takten så.

Men även fast hoppet försvinner så finns det trots allt lite vilja kvar fortfarande. Jag vill hoppas. Jag vill tro. Men viljan är det ända som finns. Inte det andra. Och det räcker ju inte särskilt långt? Eller jo, om det var du som hade viljan. Då skulle det räcka långt som fan. Men nu är det ju inte så.

Blir så trött bara. Orkar inte med lögner. Det är så onödigt i den här situationen. De gör ju bara allt värre.


Kommentarer
Postat av: Sandra

Ehm, vette fan vart Desse hittat den, men kan fråga när hon kommit hem :)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback