"Livet är som en regnbåge. Och Regnet är också en viktig del."
Så hade jag skrivit för ca 1½ år sen i min blogg. Visa ord.
Har suttit nu i ett antal timmar och läst igenom nästan hela min blogg. Det har varit en riktig resa kan jag lova. Man får en väldigt bra insikt om sig själv, och trots att jag har återupplevt mina helvetesdagar då jag ville dö, så mår jag bättre nu än jag gjorde innan jag läste. Har jag klarat mig igenom sååå mycket helt sjuka grejer, så ska jag nog klara mig nu. Absolut.
Man kan faktiskt se hur mitt liv har gått neråt och neråt och neråt. Med några uppgångar här och där också. Men i stort sätt - neråt. Jag var mycket mer positiv för två år sen än vad jag är nu. Min hälsa har gått neråt hela tiden, aldrig blivit bra, och samtidigt har också min kämparglöd minskat med tiden. Inte så konstigt, när man i flera års tid går runt och mår så jävla dåligt på grund av samma skäl, samma problem, som aldrig blir bättre - utan istället sämre. Vilken människa skulle inte tappa bort sig lite?
Ja. Jag mår lite bättre, men det är långt kvar. Lovar däremot att jag ska försöka vara lite mer positiv. Det kanske hjälper lite. Något som har hjälpt är alla mina kloka ord, som jag på något sätt väver in i mina texter ibland. Haha. Under den här kvällen har jag faktiskt hjälpt mig själv med mina egna ord. Ungefär som titeln.