Kärleksmagneter attraheras, no mather what.

Ska två menade pusselbitar behöva genomlida saknadens plågande evighet?
Ska livets nedräknande hjärtslag behöva slå så hårt helt ensamma?
Ska tidens vägskäl få leda själar ifrån varandra?


Tid och rum är inte oföränderliga, men de är fortfarande lika oförklarliga.
Kärlek är saknad och hårda hjärtslag på skilda vägar.


Men kärleken är evig;
och varken livet, saknad eller olika vägar kan hålla två kärleksmagneter ifrån att attraheras.


/Nat 17 april 2008

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback