Julgranar överallt.
Sådärja - nu har jag stått och sålt julgranar i sex hela dagar, helt ensam i 10-20 minusgrader och snöstorm flera timmar i streck. Det har inte varit det roligaste direkt. Om jag bara haft någon att prata med så hade det gjort stor skillnad. Men det var ju bara Jessica och Saja som hälsade på mig en varsin snabbis. Och så träffade jag ju självklart på lite olika personer jag känner, som inte hade en aning om att jag stod där. Men inte så många/tillräckligt många, enligt mitt tycke.
Det enda jag gjort sen i torsdags är att sova, äta, jobba, äta, sova - om och om igen. Ingenting annat. Direkt när jag kom hem på kvällen, efter att jag tvingat i mig lite mat, gick jag och la mig. Ingen som helst egentid. Jag höll på att bli tokig, och redan den tredje dagen höll jag på att bryta ihop. Hela dagen fick jag anstränga mig för att inte börja storgråta inför allt folk som gick förbi... Iförsig så var det dagen efter att jag tagit mina cellgifter och jag mådde skit. Illamående osv. (Jag har dessutom blödit näsblod ett antal gånger de senaste dagarna...) Plus att det hade snöat som fan hela natten och ingen jävel hade plogat där jag skulle stå! Det är väl ändå inte mitt jobb att stå och borsta bort all snö utanför MAXIs ingång?`Mjo, men det var precis vad jag fick göra för att kunna packa upp alla granar. Med en liten sopborste. 3 dm snö. Tungt.
Tänk er själva att stå helt ensam i den här kylan i ca 10 timmar i streck, 6 dagar i rad. Du kan inte lämna granarna några längre stunder, utan bara för att gå på toaletten eller för att köpa mat. Du kan ställa dig inomhus och titta ut genom fönstret för att se om det kommer någon kund. Men det är inte att rekommendera - snöar det ute så blir du dyngsur, och fryser bara ännu mer när du väl måste gå ut igen. Och i annat fall måste du springa ut hela tiden för att det ser ut som att du får kunder. Men när du frågar om de vill ha hjälp visar det sig bara att de inte är intresserade 90% av gångerna. Kul att springa ut och in? -nej. Blir man varmare? -nej, möjligtvis bara pga att man rör på sig. Men då kan man lika gärna stanna där ute och gå och pilla på granarna för att hålla sig varm. Men sen får man ju ont i fötterna så att det skriker om det, och då vill man sitta. Men efter några minuters sittande är du iskall igen. Yey.
Jag var tokig. Granar, granar, granar överallt. De var alltid i mina tankar, jag drömde om dem. De blev nästan som personer för mig. Är det illa när man börjar föra konversationer i sitt huvud med dem? Jag pysslade om dem så mycket, speciellt kungsgranarna - så de började kännas som riktiga kungar och jag deras tjänare. Eller, att jag hade mitt egna "barnhem" och skulle adoptera bort dem. Hahaha. De är alla olika; vissa är tjocka, andra smala, vissa har snygga former, vissa är korta, vissa är stora, några är rufsiga, andra är kramgoa. ;)
Igår var sista dagen. Det är otroligt skönt, och idag fick jag sova ut. Hör och häpna, jag vaknade klockan 9! Det kändes precis som det brukar göra när jag vaknar vid tre på eftermiddagen och har sovit bort hela dagen. Men det hade jag ju inte gjort! Underbart. Kan ju hoppas på att det håller i sig - att jag börjar vakna tidigare av mig själv. Det skulle ju göra livet lite roligare.
Nej, nu ska jag packa och pyssla om mig själv lite. Senare ska mamma och jag åka iväg en snabbis och eventuellt shoppa lite. Jag ska nog köpa en bok, eller flera!
Sedan åker jag till Norsborg. Jag, Niclas och Pajen ska åka neråt någonstans till nån stuga och fira jul med Helene och Göran. Haha, jag har inte så mycket information just nu, men får väl berätta i efterhand! ;)
God jul i alla fall. Hoppas att ni får det trevligt imorgon allihopa!