Sick as always.

Jag jobbade förra måndagen. Vaknade i stort sätt frisk, men allt blev värre och värre under dagen. Trött, huvudvärk, och ont i lungorna. När jag kom hem från jobbet kunde jag prata normalt. Men efter två timmars film-tittande på mitt rum hade allt gått så långt att jag nästan tappat rösten helt. När jag bara gick ner för trappan fick jag blodsmak i munnen. Mådde inte bra alls.
.
Jag tog lite hostmedicin och alvedon, som hjälpte lite grand. Sen hade pappa hittat en X-box 360 Elite på blocket, så han tyckte att vi skulle åka och köpa den i Uppsala. Vilket vi gjorde. Jag ville prompt följa med, eftersom jag mådde lite bättre.
.
Jag tog en halstablett i bilen. En såndär, Bafucin, tror jag de heter. Sen gick det några minuter, innan jag började få ont i magen. Pappa gick ur bilen för att ta ut pengar, och pratade i telefon i kanske 5 minuter. Då slog det till. Kramper i ryggen, samtidigt som det kändes som om jag hade en kniv i magen. Gjorde ont vare sig jag lutade mig framåt eller bakåt, eller sidorna. Jag började kallsvettas, och allt snurrade. Jag orkade inte röra på mig, kunde inte ropa på hjälp. Kände bara hur jag gled längre och längre bort. Och jag tänkte; "Nu dör jag, och jag kan inte ens ropa på pappa som står precis utanför bilen"...
.
Men jag dog inte, trots den extrema smärtan. Och när pappa kom till bilen igen så åkte vi direkt mot akuten (som bara låg någon minut bort, just för att vi som tur är hade åkt till Uppsala). Pappa stannade precis utanför entrén till akutmottagningen, sket i alla lagar osv, och släpade in mig, utan att ta en nummerlapp, förbi alla väntandes fram till luckan... Och sen gick det snabbt.
.
De kom med en säng som de rullade iväg mig på. På något höger (minns inte hur) så hade de klistrat på kanske 15 stkn såna där lappar som de kopplar fast sladdar i, på mig. Så att de kunde hålla koll på mitt hjärta och allt sånt. Sen var det kaos runt omkring. Och jag hade så ont. Och jag var så rädd. Men jag kunde inte gråta, inte skrika. Bara ge ifrån mig en massa konstiga ljud... Ibland korta ord. Sen höll jag på att försvinna av smärtan och utmattning, så en sköterska gnuggade sina knogar mot min bröstkorg, och faaaaaaaaaaan i helvete vad det gör ont! Jag kan ju lova att jag vaknade till på en gång. Jävlar i min lilla låda.
.
Fatta att ha 15 stkn såna här utspridda på hela kroppen, kopplade till sladdar. Hade till och med på höfterna!
.
Sen skulle de sätta in en kanyl och äntligen ge mig smärtstillande. Men jag tror de träffade en nerv i armen, för det gjorde så satans ont, och jag har fortfarande ont 1½ vecka senare(!?). Ah, smärtstillande hjälpte lite. Tillräckligt för att man skulle kunna slappna av och andas normalt. Snacka om att man blev trött då. Lättnad.
.
.
De tog blodprover, och jag fick ligga och vänta i över 4 timmar, innan de sa att de inte vet vad det var och skickade hem mig igen. Personalen gjorde mig verkligen förbannad när jag låg där i korridoren och väntade. Snacka om att de jobbar på fel ställe! Står och pratar skit och säger bland annat "man skulle ha semester 11 månader om året" och en massa annat. Jaha, jag trodde man jobbar på sjukhus för att hjälpa de som behöver, inte för att stå och prata högt om semester mitt i smeten utan att göra någonting för alla patienter runt omkring.
.
Det var en senil gammal dam som låg där helt ensam i korridoren. Och hon ropade "hallå?" och "hjälp!" flera gånger. Alla hörde det. Men de ignorerade henne! Stackars tanten var ju rädd och undrade var hon var. Men nej, de fortsatte prata skit. Efter ett tag rullade de in tanten i ett rum och stängde dörrarna. Trots att alla andra rum runt omkring där det var patienter, var öppna. Pappa räknade att tanten ropade på hjälp minst 12 ggr. Och jag kokade, jag ville springa upp och skrika åt dem hur värdelösa de är, sparka ut dem genom fönstret, och sen ta hand om tanten själv.
.
Pappa sa åt en som jobbade där;
"Den där tanten har ropat på hjälp 12 gånger där inifrån."
Hon; "Ja, men hon har ju en knapp att trycka på om hon behöver hjälp."
Pappa; "Hon är ju senil?"
.
Herregud. Så sorgligt. Pinsamt! Är det så vi ska bli behandlade när vi blir gamla? Usch. Jag var så arg när vi åkte därifrån. Och helt slut. Sov som en stock, och var hemma hela veckan sen för att vila mig. Jobbade i helgen, och nu har jag mest tagit det lugnt igen... Men jag är fortfarande sjuk. Mina lungor mår inte bra alls. Och imorgon och på söndag ska jag jobba igen. Woho. Hoppas hoppas hoppas på ett under, så att jag slipper gå runt och hosta på jobbet. Det är pinsamt, och irriterande.

Juli.

Road trip 1 - Tibro:
Drog mig iväg på fredagen den 2 juli i min älskade bil "Jey" (ja, den heter så enligt mig), neråt nästan 40 mil i landet. Det var riktigt varmt den dagen, och min ac ville väl inte helhjärtat kyla ner mig. Hade det väldigt trevligt och mysigt väl nere på plats. <3 En hellugn helg med räkmackor, film, bad och båttur, mys i hamnen, kinesiskt (som däremot inte var så bra - eller, låter smaklöst gummi gott?), och en massa annat. Hemresan blev på söndagskvällen, så det var ju inte lika varmt. Men det var mycket tråkigare än att åka dit! Hade väl ledsnat på musiken lite också kanske, haha. Plus, att köra ensam i mörkret = not cosy. ;(

Jag har tyvärr inga foton från denna road trip, men jag kan väl iaf visa upp Jey lite ;) även om bilden är från dagen jag fick honom, i våras. (Ja, han är brun-metallic färgad, eller koppar/liknande)
.
Det slutade med att jag inte åkte hela vägen hem, utan spenderade några trevliga nätter hemma hos Malin i huddinge (som jag för övrigt saknar väldigt mycket nuuu). <3 Hade väldigt mysigt där tillsammans med Åsa, Jack, Jossan och Vilma.
.
.
På onsdagen fick jag ett samtal från Suz, där hon undrade om jag ville åka med på en camping road trip dagen därpå. Eftersom jag inte hade något jobb eller annat planerat, så var jag inte sen med att bestämma mig.
.
Road trip 2 - Kolmården, Liseberg och Ullared:
Vi åkte iväg på torsdagsmorgonen mot Kolmården i två bilar. Bil 1 (hyrbil): Suz, Kim och jag. Bil 2 (Maddes bil): Madde, Manda och Anton. Resan gick smidigt; vi hade laddat upp med nya cd-skivor, energidrycker, osv. Det första vi gjorde var att åka ett varv runt Safarit, där Kim tyckte det var väldigt kul att stanna i uppförsbackarna så att Madde fick motorstopp (haha). Strutsarna var storögda och nyfikna, och vi var rädda att de skulle attackera hyrbilen. Men vi klarade oss därifrån utan några skador på lacken, trots de otroligt söta lejonungarna som lekte bredvid bilen. ;)
.
Inne på Kolmården vandrade vi omkring i lugn och ro, och skrattade åt de söta djurbarnen som lekte och tokade sig i sina egna världar. Vi bestämde oss också för att gå och se en delfin-show, och det ångrar jag verkligen inte att vi gjorde! Så otroligt underbart. Det var så att jag blev tårögd (ja, jag vet att jag är otroligt känslig av mig ibland). Det var så otroligt maffigt när alla delfiner följde koreografi och hoppade samtidigt, eller helt enkelt bara timade allting så klockrent. Fascinerande. ;O
.
Här är en liten video jag klippt ihop på showen (den blev lite fail, men orkade inte pilla med den längre):
.
Kolmården stängde klockan 6, och vi skyndade oss iväg för att hinna till ett systembolag. Vi hade nämligen tänkt åka till Skara Sommarland, tälta på deras camping och sedan gå in och bada dagen efter. Och då hade vi ju planerat så bra att vi skulle hinna ta det lite lugnt på kvällen när vi fått upp tälten. Ta några öl, spela lite kort eller något, och bara umgås. Men vad vi inte visste var att våra planer skulle skrotas rätt rejält.
.
När vi väl kom fram till campingen (efter en massa strul med gpsen som visade omvägar osv), var klockan ca 10 på kvällen. Men vi fick inte ställa upp våra tält där inte. Nej, ingen av oss var ju 25 år (...)? Vem fan sätter 25-års gräns på en jävla camping?! Helt sjukt. Inte kunde de rekommendera någon bra camping i närheten heller.
.
Vi lyckades hitta en. Så vi ringde dit, och de sa att de hade plats. Men de vägrade att ge ut adressen(?!). Redan då kunde man ju ana att något var skumt? Men vi tänkte att klart vi åker dit, vi har inget annat val. Så när de gett en någorlunda vägbeskrivning begav vi oss iväg igen. När vi kom dit där vi skulle svänga av, var det bara en liten skogsväg... Rakt ut i ingenstans. Typ, en övergiven bondgård sedan många decennier tillbaka. Och vi kom fram till en rucklig villa, med typ en handmålad skylt på med texten "Reception". Inte en skymt av några andra husvagnar eller tält. Eller någon människa över huvud taget. Förutom kärringen som stod och stirrade på oss genom fönstret... Ni kan ju förstå att vi fick kalla kårar, och åkte därifrån fort som fan! ;o
.
.
Vårt nästa delmål fick bli att hitta en nattöppen mack, så att vi kunde gå på toa, fixa kartor, och kanske få lite hjälp av någon som bor i området. Det var ju lättare sagt än gjort! Vi körde och körde, mot olika städer, men hittade inget! Vi kollade i gpsen, och satte målet på närmaste statoil mack som skulle ha nattöppet. Den ledde oss längre och längre ut i ingenstans. Fram till några bensinpumpar (som inte var statoil) och där det inte ens var en kiosk?..
.
Efter detta fick vi veta att det fanns nattöppna mackar i Skövde, tack vare Simon. <3 Så vi fick åka hela vägen tillbaka, genom de kurviga vägarna i skogen, förbi kalla kårar-campingen, förbi skara och allt det. Och lika långt åt andra hållet. Till slut hittade vi! Och då lyckades vi även hitta en camping i närheten. Och efter att ha ringt deras jour-nummer fick vi tillåtelse att åka in och sätta upp våra tält på området. Klockan var 2 på natten när vi äntligen var klara. Och då var vi inte särskilt glada eller sugna på öl som ni kanske förstår. ;o
.
Morgonen därpå var vi stela och trötta efter den korta sömnen. Men vi höll humöret uppe för det! Frukost på Statoil, och sedan åkte vi till Skara sommarlands parkering. Där omvärderade vi våra planer. Suz, jag och Kim begav oss mot Göteborg i stället, för att gå på Liseberg. Medan Madde, Manda och Anton hellre ville gå på Skara. Det slutade dock med att de tre också åkte till Gbg ca en timme efter oss. ;) Så hade vi en heltrevlig dag på Liseberg allihopa! Det var en riktigt varm dag, men det fixade kållerado och flum ride åt oss. Speciellt åt Madde då hon satt längst fram! ;D
.
.
Suz och Kim lämnade Liseberg lite innan alla andra, för att leta lite efter en camping för natten. Runt 6-tiden på kvällen gick resten av oss därifrån, för att leta upp någon restaurang att äta middag på. Men först gick vi förbi Maddes bil i parkeringsgaraget, så att de kunde byta om osv lite snabbt. Det tog ett litet tag att hitta en restaurang vi var nöjda med, men till sist fick vi i oss vår middag; pasta med kyckling i kantarellsås. Mumma. 1½ portion var ;) De glömde lägga i kycklingen, vilket vi märkte efter nästan halva portionen, men vi fick ändå en varsin ny. Gott var det!
.
När vi ca 1½-2 timmar senare återvände till parkeringsgaraget var Maddes bil borta. Stulen! Nowere to be found. Så jävla fucking unbelievable. På den lilla stunden vi var borta och åt hade de valt att stjäla preciiis Maddes bil av alla jävla bilar. 1 på miljardern? Illa. Den kvällen slutade Madde, Manda och Antons resa med en nattbussresa till Sthlm. Blev ingen mysig campingkväll den dagen heller. Just our luck.
.
Jag, Kim och Suz hittade en billig camping en bit utanför Gbg där vi satte upp vårat tält. Det blev rätt sent efter alla polisanmälningar, osv. Men vi gav oss fan på att vi i alla fall skulle ta någon öl/cider innan vi la oss. Och det gjorde vi. På en heeelt död camping. Haha, fredagkväll och inte en kotte var vaken. Där satt vi på en studsmatta under ett stort träd, och skrattade åt allt vi varit med om, när det droppade något i Suz hår. Vi tänkte inte mer på det förrän det droppade en gång till på exakt samma ställe några minuter senare. Yep. Enligt Suz "luktade det konstigt", så det blev till att ta en nattdusch! Det var otroligt härligt efter de där dagarna ;)
.
Morgonen efter åkte vi tre till Ullared, och det måste ha varit den varmaste dagen på hela sommaren. Man kunde inte stå i solen utan andningssvårigheter. Otroligt. Men det var helt ok inne i butiken, där fanns det ju air-conditioner ;) Blev inte så mycket shopping för min del tyvärr, då min ekonomi inte var den bästa. Men några fynd gjorde man så klart ;)
.
.
Efter några timmar i butiken blev det att ta sig hem till sist. Eller,  ja. Till Mölnbo, där jag spenderade några nätter hos Suz. Var på karaoke, badade, etc. Sedan var jag lite i Norsborg också. Var på grönan med en massa folk, och hade det jättetrevligt. Vann en 2 kilos Toblerone som tog slut rätt snabbt, och det var ju inte bara pga mig! ;)
.
Sedan var jag hem till Märsta lite, efter ca 3 veckor borta. Blev att vara lite med Elin och Nea, med flera. Hade jättemys. Och hade även min värsta fylla någonsin! Usch. Eller, kanske näst värst? Aja, illa var det i alla fall. Och så gick min mobil sönder, bland en massa annat. Och sen mådde jag inte så bra. Men hemma var jag!
.
Förra veckan var jag lite hos Suz igen, och det blev bland annat en liten spontan/impuls road trip bara över natten, ner till Örebro! Där åkte vi vattenrutchkana mitt i natten i spöregn och mörker. Fanns inte ens en enda lampa. Heeeelt själva på badet. ;) Haha, var otroligt kul! Sen bastade jag med grabbarna i killarnas omklädningsrum, och det behövdes verkligen för att inte frysa arslet av sig!
.
På vägen tillbaka till Mölnbo körde vi givetvis lite fel, och höll på att hamna nästan i Sigtuna. Självklart kom vi på det när det var för sen, och vi inte kunde vända. För självklart timade vi in en olycka, så att vi blev stående helt stilla på vägen i 40 minuter, pga en lastbil med biogas hade vält av vägen(...) Woho. Efter många timmar, och tankningar, kom vi till slut fram. Fick krypa ner i sängen runt klockan 6 på morgonen.~

En liten uppdatering är bättre än inget?

På Annikas order så ska jag uppdatera lite mer här, och med bilder. ;) Haha, jag ska göra mitt bästa. Men just nu måste jag erkänna att jag mår riktigt jävla dåligt, så jag orkar inte skriva så mycket. Ska berätta om mina road trips och allt sånt senare. Jag ska bara hitta lite ork först.

Så här såg min tatuering ut dagen efter jag gjorde den (inte en så jättebra bild, men ändå):
.
och så här såg den ut efter 11 dagar (inte den äckligaste dagen, men den enda bild jag har på det):
.
Jag har ingen bild på hur den ser ut just nu, men det kommer. Den är läkt i alla fall.

Storyn om min "tatuering".

När jag för en gångs skull gör något riktigt impulsivt så går det helt åt helvete. Varför skulle jag ens tatuera mig? Varför lät jag en så random människa peppa upp mig så in i helvete att jag gör något så korkat? Det är något sånt som jag aldrig skulle göra, ni som känner mig vet det. Jag tänker efter innan jag gör något alltför galet. Jag tänker på framtiden, och är det något som jag ska leva med resten av mitt liv så är jag jävligt noga med vad jag gör. Alltid.
.
Förutom den här gången då. Och hur gick det? Åt helvete.
.
Jag skulle följa med Linnea som sällskap när hon gaddade sig. Jag har ju ett födelsemärke på foten som jag hatar, och till hösten hade jag tänkt tatuera något över det. Så jag passade på att fråga en kollega till killen som tatuerade Nea om man ens kan tatuera över såna födelsemärken. Han kollade upp det, och sa att det går skitbra.
.
"Ska du inte slå till på en gång då?"
"Eh, hahaha.... är du seriös eller?"
"Ja, så klart! Jag har tid, och då får du det gjort ju."
"... Jo, men jag vet inte ens vad jag ska göra för något."
"Gör en blomma!"
"Jag vet inte... jag brukar inte göra såna här saker utan att tänka..."
"Det blir ju som en skönhetsoperation. Den här blomman skulle ju passa!"
Osv.
.
Jag blev i alla fall upp-peppad som fan. Och sen bara gjorde jag det - efter en massa snack om att "man måste ju göra något impulsivt här i livet" och "det blir mycket roligare om man bara gör saker ibland utan att tänka". Det gjorde ont, men det gick. Jag gillade tatueringen hela första dagen, men sen när jag vaknade dagen efter tänkte jag bara "What the hell have I done?". Jag hade ångest i 3-4 dagar. Dödsångest. Sen började jag vänja mig lite i taget. Till slut blev jag likgiltig, och accepterade liksom att den sitter där den sitter.
.
Men då började tatueringen fucka sig helt. Så klart? Den är inte ens i närheten av läkt än, och imorgon är det två veckor sen jag gjorde den. Det skulle egentligen ta 7-10 dagar, och Linneas är läkt och fin. But no, not mine. Inte nog med att den inte är läkt; den är missbildad också!
.
Det är som om färgen "runnit av" lite på vissa ställen, och i helhet så är alla färgerna väldigt... ja... det ser ut som om det är en grågrumlig plastskiva över. På en punkt blev huden liksom helt mjuk, för att sedan flika upp sig och helt plötsligt blev det ett litet köttsår där. Mums. Inte vackert någonstans!
.
Jag vill tillägga att tatueringen började fucka sig ordentligt den 10:e dagen, då den egentligen borde vara läkt. Jag har skött om den precis som man ska, och jag har redan kollat om mina mediciner kan påverka skiten (vilket de inte kan). Jag förstår inte?
.
Just nu orkar jag inte ens bry mig. Min fot är fucked up, so what? Jag får väl leva med det. Priset för att man är lite impulsiv för en gångs skull?

Kortfattat:

[x] praktiserat som receptionist och datasupport
[x] skaffat bil
[x] jobbat extra på priority
[x] fått regplåtarna stulna
[x] jobbat extra som ansiktsmålare
[x] fått tre parkeringsböter
[x] varit ensam hemma i två veckor och skaffat massa vuxenpoäng
[x] festat och träffat en massa nya awesome människor
[x] jobbat extra som servitris på ett event på älvsjömässan
[x] jobbar en massa extra på Arlanda Hotellby
[x] fått min första riktiga lön
[x] shoppat en jävla massa/lagt undan pengar för att spara
[x] hjälpt Jennifer med en massa plugg
[x] Jennifer tog studenten
[x] slutat praktiken
[x] jobbar ännu mer på Arlanda Hotellby
[x] impulstatuerat mig (vem kunde tro det om mig?)

Det är GALET vad mitt liv har tagit vändning. Elstarten har aldrig fungerat, men äntligen har jag lyckats kicka igång det själv. <3

Fuck this shit.

Heeeeeeeeeeeeeej. Jag hatar mig själv lite för att det var evigheter sen jag delade mitt liv med min älskade blogg. Speciellt eftersom det har hänt en jävla massa.
.
Vet inte var jag ska börja, vad jag ska skriva och vad jag ska lämna utanför. Men något måste skrivas, för annars kommer jag att bryta ihop totalt. Det blir bara jobbigare ju längre tid som går och desto mer det är som jag vill få ur mig. Both good and bad stuff.
.
Hur som, så är det lite sent nu. Så jag ska försöka skriva lite kortfattat imorgon efter jobbet. ;)

Jag har fått jobb!

Ja, det kan hända mycket på ingen tid alls! ;) I onsdags kväll efter att jag hjälpt Jennifer med lite pluggande, åkte jag förbi Jessica en sväng. Där fick jag veta att jag fick hoppa in och hjälpa till på hennes arbetsplats på Arlanda om jag ville. Haha, snabba ryck blev det - jag började redan igår, och ska i alla fall jobba nästa vecka också. Sen får vi se om jag behövs ännu mer, och får vara kvar. I hope so :) Det är i alla fall otroligt skönt att ha något att göra och att tjäna lite pengar. Awesome. Jessicas förtjänst, och jag är jättetacksam! <3

Nu är jag precis klar med mitt arbete, och ska snart åka till älskade Elin i Märsta. Det blir att sova kvar, och då vet man ju aldrig vad som kan hända ikväll ;) Jag och Elin kan ju båda vara rätt impulsiva, menar jag. Det blir nog supermys. <3

Mina dagar är väldigt intensiva nu.

Den senaste veckan har det verkligen varit fullt upp! Jag har praktiserat, och kört bil för det mesta. Tror fan att jag körde över 150 mil bara torsdag-söndag! ;) Suss och jag var ute och körde i 8 timmar i fredags, och i lördags körde vi ner till Vingåker och tillbaka. En massa kul är det i alla fall ;) Och jag känner att jag blir bättre och bättre av att köra så intensivt, men det är väl rätt självklart.

Haha, den första veckan med körkort;
[x] "krock" på parkering (blev inbackad i av en galning - inte mitt fel)
[x] äta samtidigt som jag kör
[x] utskälld av en snäll säkerhetsvakt på arlanda
[x] blivit raggad på på en mack
[x] varit fyllechaffis
[x] kört över 50 mil på en dag

Både i torsdags och fredags blev det karaoke, och det var riktigt trevligt. :) Jag blev uttagen till månadsfinalen på Bucken, och jag vette tusan vad jag ska sjunga då!? :o Hjälp.

I lördags hade vi en minifest hos Suss, och det var lyckat även det! Sen gick jag upp på söndagen för att hämta upp Jennifer och köra till mormor och morfar. Fick äta en massa god påskmat, och träffa Anna och lillkusinen Oskar. Snacka om att han är söt, alldeles lillgammal är han! Många skratt blev det, haha ;)

På söndagskvällen åkte jag till Elin, och det slutade helt random med att vi gick till garage med Linnea... där vi möttes upp av Erik och Robin. Helskön kväll var det, men jag blev ovanligt lätt/snabbt påverkad ;o ... sen slutade det med att jag, Elin och Erik sov hos Freddan - och så hade jag nära hem på måndagen. Awesome.

Har dock varit jävligt trött igår och idag, trots att jag lagt mig tidigt. Men det är väl att vänta sig efter den här veckan? :)

What has been down, must go up?

Kom precis hem. ;) Har varit hos syster efter praktiken, och hjälpt henne med lite plugg. Sen har vi solat lite (hör på fan!), och så skjutsade jag hem Linda och Sandra. :) Nu är jag trött och ska snart sova tänkte jag!

Fick ett samtal idag också, och kanske blir kallad på jobbintervju snart. Hihi, får veta efter påsk. Känns faktiskt som att det mesta händer på en gång just nu, och mitt liv är verkligen på väg uppåt! Underbart.

Dagens ord: tittytoes! (sagt av min syster)



En chockad Nathalie efter att ha tagit körkortet, med blommor i handen som hon fått av söta älskade Malin. <3

Körkortet hade tydligen kommit idag också, så att jag kan hämta ut det! =D


Två flugor i en smäll!

Hihi, jag sitter på min praktik nu bakom receptionsdisken med en egen laptop. ;) Fick en alldeles ny, inpaketerad i en kartong, så jag har till och med fått konfigurera den! Just nu har jag inga arbetsuppgifter så jag håller på att söka lite jobb. Alltid bra när man kan göra det under sin praktik ;) Tihi!

Livet vänder till slut!

Idag började min praktik, och det gick hur bra som helst! :) De är otroligt trevliga allihopa, förutom en som är motsatt. Haha, men "den" skiter jag fullständigt i. ;) Får väl se om det fortsätter i samma banor, eller om det bara var idag.

Hihi, sen har jag träffat Jessica lite, och kört runt. Det är otroligt skönt att kunna åka vart jag vill när jag vill! Men jag har nog inte riktigt förstått det än. Känns otroligt skumt att köra på motorvägen och prata skit med en kompis samtidigt! Utan att en förälder hör. Hihi. Både med Elin igår, och med Jessica idag! Awesome.

Nu är jag väldigt trött och ska nog sova snart. :) Imorgon blir det mera praktik!

Klarade uppkörningen på första försöket!

SÅ NU HAR JAG ALLTSÅ KÖRKORT! Ja, det är sant! Och det är sjukt. Jag har inte förstått det än. Men det är underbart! Awesome. Jag är awesome. ;)



OneRepublic - All The Right Moves spelades när jag körde bil för första gången ensam! Det var läskigt, men jag klarade det fan bra ändå - trots att jag körde från Kista där jag inte hittar över huvud taget. Awesomeness!

Helgen var också awesome! Jag och Elin var ute på vift i stan, och man kan ju säga att det varit händelserikt - minst sagt! ;)

Det känns som att livet vänder nu... Imorgon börjar jag praktisera hos min jobbcoach, och det ska bli riktigt spännande! Skönt att komma ut och göra något. Känna att man inte bara ruttnar bort. :) Och sen börjar det ju bli varmare ute också - alltid en bonus som gör en mycket piggare och gladare!


Beslut om kunskapsprov.

Provtillfälle: 2010-03-22 kl.10:30
Provet avser: Körkortsbehörighet B

1. Fordonskännedom, manövrering - 4/7
2. Miljö - 5/5
3. Trafiksäkerhet - 16/16
4. Trafikregler - 29/32
5. Personliga förutsättningar - 5/5

Summa: 59/65
Kravgräns: 52
Resultat: GODKÄND


You never know what time will bring.

Har precis varit hos mina älskade kusiner, och firat Bea som har fyllt 13 :) Åren går fort fram, jäklar i mig. Som vanligt pratade vi gamla minnen, och skrattade en massa. Planerade även att vi ska ses och hitta på saker, vilket vi visserligen gjort många gånger förr... Jag hoppas att vi lyckas hålla det den här gången! :)

Igår var jag hos Ralf på ett litet homeparty, sort of. Suss och gänget var där, och även Elin - hade riktigt skoj! Haha, jag blev påverkad för första gången på ca 4 månader ;) Så måste väl erkänna att jag drack lite mer än jag nog egentligen får... Fast jag tog det försiktigt, och kände efter hela tiden så att inte något blev fel, och så söp jag mig ju inte direkt stupfull. Det är nog inte det smartaste man kan göra i mitt läge. :) Jag mådde bra igår, och jag mår bra idag - det är väl huvudsaken?

Det var i alla fall en jättetrevlig kväll med skratt, ölspel, musik, videos, håravrakning, strippning, dans, djupa konversatitoner, och en massa annat! Jag kan även göra så här;

[x] dra någons axel ur led

Slå den om du kan! Hahaha, uscha.

I fredags var jag hemma och bara tog hand om mig själv, vilket behövdes med tanke på min förkylning. Jag har tittat på sjukt mycket anime de senaste dagarna! Shakugan no Shana är slut nu... Och jag började på en ny, Green Green, men den är också slut redan... Vilka problem man har ;)

Men jag måste säga att jag är grymt förvånad just nu! Det här är nog den första gången jag kan minnas som en förkylning kommer och går över på så snabb tid. Jag tror fan att jag börjar bli normal! Visst, jag är inte helt frisk än, men jag känner mig verkligen bättre o bättre varje dag. I normala fall är mina förkylningar väldigt långvariga och utdragna. Det kanske är mina mediciner som hjälper lite ändå? :D Man kan hoppas.

Jag måste även nämna att arbetsförmedlingen är helt koko ibland! Haha, de ringde mig igen i fredags och då hade de ångrat sig igen. Nu vill de tydligen godkänna praktiken. Men för att göra det så ska de låta mig gå med i jobbgarantigruppen trots att jag inte varit inskriven i 3 månader riktigt ännu. De ska göra ett undantag eftersom att detta ändå är en väldigt bra chans för mig. Så jag antar att jag ska vara glad ändå att de ångrat sig, men det är ju lite skrattretande. Jag menar; krångel, krångel.

Jah-jah, nu ska jag fortsätta på mitt teoripluggande - som jag även har fördrivit en massa tid med de senaste dagarna.


Keep on walking.

Gårdagen var trevlig, men jag mådde inget vidare... Idag är det värre. Jag har däremot köpt Otrivin Comp så jag slipper snyta mig hela förbannade tiden, och halstabletter och ipren. Sen har jag lite hostmedicin som jag hoppas fungerar ordentligt i alla fall när jag ska sova. Nog gör det ont trots dessa medel. Speciellt när man hostar och nyser. Fyfan. Det var längesen jag var så här förkyld, så jag får väl vara glad för det åt minstone.



Jag fick i alla fall äta min älskade sallad från brödboden idag till lunch, och så har jag sett en massa Shakugan no Shana , och sovit så klart. Snart är säsong 2 slut, och jag har precis märkt att säsong tre inte ens är (och kanske aldrig blir) publicerad! Snacka om att sånt gör mig arg. När man fastnat för en serie så vill man ju få ett avslut!? Det är likadant med Kyle XY - de slutade sända serien mitt i en säsong... Det borde vara förbjudet :O

Näe, nu ska jag få lite ny anime från Niclas, och så ska jag ta en dusch. Sen blir det sova. Imorgon kanske jag ska hjälpa pappa lite med jobbet, om jag orkar. Jag vill ju komma ut... så bara jag inte har feber, så kommer jag nog att åka med honom vid halv sju imorgon bitti.


Sjukling på vift.

Jag är så jävla förkyld. Känns som att min näsa ska trilla av eller något, och det gör ont! :O Min hals mår inte bra och inte mina lugnor heller för den delen. Papperskorgen svämmar över av kompakta snorpapper. ;) Trots detta ska jag tydligen till Märsta ikväll. Haha woho!

Höjden av inori.

Vad ska man säga om arbetsförmedlingen?... Jaadu. De ringde mig nyss för att berätta att de inte godkänner min praktik. Anledningen? För att jag inte har varit inskriven i tre månader ännu, det är en månad kvar innan de kan godkänna prektikplats. Sick!

De vill desperat att man ska hitta och göra något, men sen när man väl fixar något - på egen hand till och med - så godkänner de det inte. What the hell?

I'm just so damn sad right now.

Det var inte riktigt som jag har trott. Det här med sjukdomen. Wegeners Granulomatos. Ja, reumatologen tror attt jag har det, och jag ska fortsätta behandligen. Jag kommer kanske/ganska så säkert att få äta cellgifter hela livet ut. Det kom som en chock, och jag vet inte riktigt hur jag ska reagera. Har inte gråtit tidigare idag, men har varit nedstämd och tankspridd. Nu när jag däremot sitter hemma i mörkret så är tårarna lite svårare att trycka undan...

De är fortfarande inte 100% säkra på att jag har sjukdomen. Men det mesta tyder på det säger han. Och några symptom och värden har blivit lite bättre under dessa 3 månader med cellgifterna. Min sänka har tydligen blivit lägre än den varit på flera år, bland annat. Det enda sättet för att de skulle kunna bli helt säkra på om jag har denna sjukdom, är att låta mig insjukna ordentligt - så att de kan ta biopsi på mina trasiga/såriga slemhinnor osv. Men så kan man ju inte göra. Det är ju snarare bara bra om de kan stoppa utvecklingen av sjukdomen innan det kommer till det stadiet.

Så... jag känner mig... tom? Som att mitt liv slits ifrån mig allt mer... Och jag får låta hur självisk som helst nu, men det är så det känns. Orättvist. Och jag gråter. För det suger verkligen!

Orkar inte förklara alla omständigheter och all ny info jag fått just nu.
Men kort och gott:

  • Jag får välja själv om jag ska fortsätta med behandlingen eller om/när jag vill avsluta den, men på egen risk. Rekommenderas inte att jag avbryter, eftersom sjukdomen kan bli mycket värre.
  • Man kan eventuellt bli "friskförklarad" i framtiden; om man mår väldigt bra en längre period, så kan man börja trappa ner på medicinerna, och till slut kanske klara sig utan ett tag. Men det finns alltid risk för att sjukdomen bryter ut igen.
  • Jag får äta alvedon och ipren, vilket jag undvikit de senaste 3 månaderna eftersom jag trott att det skulle vara farligt >.< all jävla smärta jag genomlidigt!
  • Jag får dricka lite alkohol ibland, vilket jag varit absolut livrädd för att göra de senaste 3 månaderna. Tumregel; 1 glas vin på fredag och lördag, eller motsvarande är tillåtet, men det är väldigt individuellt. Alltså får jag aldrig mer festa loss. Var tog min ungdom vägen, och varför har jag alltid tagit det så förbannat lugnt och försiktigt? Nu är det ju för sent...
  • Om jag någongång ska skaffa barn måste jag sluta äta cellgifter några månader innan, då de har en missbildande effekt på foster.
  • Jag måste gå och ta blodprover med jämna mellanrum för att se att inte min lever pajar eller liknande. Pundararm?

Ödet får bestämma vad som är bäst.

Haha, tro't eller ej, men nu ska jag gå och lägga mig! Det tidigaste på väldigt länge. Men jag är så jäklarns trött och har varit det i flera dagar nu. Tror att det kan ha med att göra att jag håller på att bli sjuk eller något sådant. Jag har ont i halsen/näsan/gommen, och jag har nyst hela dagen... känns som att min hjärna snart kommer att ploppa ut genom ögonen och öronen ;) haha mums. Men det är väl bra att vända tillbaka dygnet lite? :)

Ikväll har jag bokat uppkörning och teori! :D Så nu är jag väldigt sjukt mycket nervös, hihi. Fast datumen är lite hemliga. ;)

Imorgon ska jag till reumatologen, och jag tror att jag ska få reda på om behandligen ska fortsättas eller avslutas. Det är lite spännande och nervöst det med. Jag vet inte vad jag ska hoppas på riktigt, för båda alternativen har sina för- och nackdelar. Vi får se helt enkelt what's meant to be? :)

Godnatt gott folk! <3

Jag tror jag sakta börjar se en kontur.

Jag är hos Elin och mår underbart. Vi lyssnar på Kent, Lars Winnerbäck och Beach Boys. Drömmer om sommaren, och smider planer. Snart ska vi ta en promenad i det härliga vädret!

Tidigare inlägg Nyare inlägg